när livet sviker

Jag har fastnat i tankar och försöker ta mig loss.
När jag tänker på dagen någonting hände mellan oss, men nu vet jag vart du står och jag behöver dig inte, vi bröt av våra band och dom gick av på mitten. Jag har kastat våra bilder, jag har saknat och glömt. Det var du och jag mot världen som kämpas till dötts. Du högg mig i ryggen, vad var det som hände? 
Ja menar du och jag vi skulle jämt vara bästa vänner Du har förändrats så mycket jag vet knappt vem du är, vart tog den personen vägen som alltid fanns där? Du förlorade min tillit när du släppte min hand. Och jag vet mycket väl att jag en dag kommer le, men när jag sitter här rinner tårarna ner.

När livet sviker är det bra att vara två! men ena halvan av mig slutade förstå att när en vän finns det inte mycket kvar. Och jag glömmer dig mer för varje dag. 

fin text men mycket stämmande.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0